Byggnadshistoria Broarps Gästgiveri

Efter att ha arbetat med den här byggnaden i en längre tid har vi kommit fram till följande troliga utveckling. De dendrokronologiska prover som tagits bekräftar i stort våra antaganden.

Äldsta delen från 1756.
Vid skattläggning år 1692 fanns det på gården "2ne Sätesstugor med 2ne små skifthade Cambrar" och "een ny Sätesstugu uuthan spijs och inrede". "2ne Boodar öster på gården, den ena ny och skiffet? emoth dhen andra med Källare under". Den nuvarande källaren som finns under huset är troligen den som beskrivs här.

Den västra delen av byggnaden är den äldsta. Den har formen av en vanlig parstuga med måtten 6,5 x 13,2 m. Det finns flera saker som tyder på detta, bland annat följande:
Kartan från storskiftet 1804 visar en byggnad med långsmal form. Mellan spritförrådet 103 och köket 107 finns ett igensatt fönster. I köket på väggen mot 101-103 kan man se att de tidigare knutskallarna har slagits av. Det finns också rester av rödfärg på samma ställe. Detta visar på att väggen har varit en yttervägg. Dendrokronologiprov från undre delen av norra väggen i spritförrådet 103 visar på årtalet 1756. Det verkar alltså som om första våningen är uppförd strax efter detta årtal.

Höjning på 1790-talet.
Vid mitten av 1790-talet har byggnaden troligen höjts till 1¾ våningars höjd. Dendrokronologiskt prov taget under höjden 1,9 m i hallen 201 på andra våningen visar årtalet 1795. Gavelspetsen på vinden visar årtalet 1796. I protokollet från storskiftet 1804 skriver lantmätaren att hustomtsdelning skett 1787 varefter nya manbyggnader uppförts. Någon helt ny byggnad har det förmodligen inte blivit, utan endast övervåningen har tillkommit.

Byggnaden har heller inte varit lika hög från början. I hallen 201 finns det upp till en höjd av c:a 1,9 m som understa tapetlager lumppappsark med stänkmålning. Däröver finns schablonmålat papper som understa lager. Även trekantlisten i hörnan är skarvad på denna höjd. Tittar man noga på timret kan man också se att det övre är nyare. I herrkammaren 202 har fönstren tidigare suttit på en lägre höjd. Underkanten har höjts med en timmerstock. På vinden fins två gavelspetsar som nu är placerade där valmningen börjar. Båda dessa gavelspetsar har hål efter takåsar till ett så kallat tredingstak samt har rester av tapeter. Den södra är rödfärgar på den tidigare utsidan.

År 1804 har byggnaden alltså troligen varit en parstuga uppförd till 1¾ vånings höjd. Utvändigt har det liggande timret varit synligt. Byggnaden har varit rödfärgad på tre sidor, mot väster, söder och öster. Det är dessa tre sidor som är synliga från vägen.

Breddning strax före 1850
Dendrokronologiskt prov från östra ytterväggen i köket 107 visar 1840-talet. Prov från södra ytterväggen i förmaket 209 på andra våningen visar årtalet 1847. Vi kan alltså med relativt stor säkerhet säga att huset har breddats och fått sin nuvarande form strax före 1850. Enligt muraren tyder också utseendet på rörspisar och kakelugnar att de bör vara uppförda strax före 1850.

Ytterligare en stor ombyggnad har förmodligen skett under andra halvan av 1800-talet. Då har den nuvarande utvändiga panelen kommit på plats. Panelen har spikats på efter att den största delen av sättningen i det nordöstra hörnet har utbildats. Samtidigt med denna ombyggnad har säkerligen också bjälklagen rättats till så att golven har kommit i någorlunda våg.

Rum 102 och 103 har från början varit ett rum. De understa tapeterna till och med 1840-60-talet är samma. Någon gång därefter har rummet delats med en enkel brädvägg, troligen c:a 1850 samtidigt med den övriga om- och tillbyggnaden. Samma sak gäller rummen rakt över på andra våningen.

På 1910-20-talet har förmodligen den stora salongen på andra våningen delats upp i två rum samt tre garderober.

Vid en översiktlig genomgång av tapeter finner vi stänkmålat lumppapper, schablonmålat papper och tapeter från c:a 1850 till c:a 1930. Efter 1930 har förmodligen ingen tapetsering skett.

Dendrokronologi
Projektgruppen har valt olika platser i byggnaden för provtagning. Platserna har valts med hänsyn till att vi haft olika teorier om hur byggnaden har förändrats samt att vi inte skulle skada byggnaden för att ta de olika proven. Lennart Grandelius har gett instruktioner om provtagningen och lånat ut utrustningen till oss. Hans Lindersson vid Lunds Universitet har utfört laboratorieproverna och analyserat resultatet. Proverna visar det årtal virket har fällts.

Platserna för provtagning finns redovisade under Projektet Broarp och de provresultaten under Dendrokronologi.

Broarps Vänner har tagit ytterligare borrprov under sommaren 2003, ett i andra ektimret nedifrån i västra delen av södra väggen och två stycken i rum 201. Detta för att ytterligare undersöka riktigheten i ovanstående antaganden, samt specifikt fastställa om ekimret kan vara äldre än hittills äldsta provet (1756).
Se analysen här:

Nationella Laboratoriet för Vedanatomi och Dendrokronologi, rapport nr 2004:05
Hans Lindersson
DENDROKRONOLOGISK ANALYS AV BROARPS GÄSTGIVERI I EKSJÖ KOMMUN

Uppdragsgivare: Bo Ejenfors, länsstyrelsen i Jönköpings län, 551 86 Jönköping (kopia till Lennart Grandelius)
Område: Broarp, Eksjö kn  Prov nr: A, B och C.   Antal prover, borrprov: 3
Dendrokronologiskt objekt: Broarps gästgiveri. Prov tagna under ytterpanel i syll (A), sö-vägg samt rum 201 mot rum 210 ö golv (B och C)
Information
Prov C har starkt reducerad årsringsbredd från år 1767 till 1770. Det är möjligt att någon årsring saknas därför har en viss osäkerhetsmarginal angivits. Detta träd har uppenbarligen "självdött" och kan följaktligen ha avverkats, då som torrfura, betydligt senare.
Prov B, 75755, dateras till vinterhalvåret 1847/48. Denna är kommen ur samma träd som prov 75725 (jmf rapport, 21 maj 2001).
Prov A, har inte varit möjligt att datera pga. det ringa antal årsringar i provet. Ändock har det visuellt granskats mot olika tidsserier, exempelvis prov 75716 som utgör det enda andra ekprovet i byggnaden, utan att få någon korrelation.

Resultat:

Hans Lindersson

info@broarp.org

Sidan uppdaterad: 2007-08-18